Vasagatan

Direktlänk till inlägg 21 februari 2013

Torsdag

Av Satu Lehtinen - 21 februari 2013 17:34

Och ingen skillnad på höften idag heller, förstå inte riktigt vad jag väntar på? att det ska bli bra eller hur tänkte jag?

  

 

Läser igenom journale igen, det står klart och tydligt att  patienten får höra av sig till mottagningen per telefon vid bekymmer. Varför undrar jag, jag lär i alla fall gå till vårdcentralen för att få min remiss för att komma dit igen!

 

Skönt i alla fall att barnen har lov till veckan, det innebär att jag slipper gruva mig för hur det kommer bli varje dag med höften och ta sig till bussen då sambon jobbar förmiddag. Det här var det största problemet att förklara för försäkringskassan och dom verkade inte riktigt förstår.

 

Höften kan vara ganska okej sommartid, beroende på vad jag gör och inte gör. Däremot hösten, vintern och våren är problematiskt, när snön kommer, det är halt och det är kallt ute. Höften blir tio gånger sämre när det är kallt.

Jag förklarade för dom att jag kommer mer in i mina skov dom årstiderna och det verkade dom haka upp sig på. För mig heter det skov, så jag blev tvungen att kolla upp vad det betydde. Och som jag menade så är jag alltså sämre då och ett skova kan sitta i allt ifrrån 24 timmar till betydligt längre som veckor.

FK kanske borde slå i Nationalencyklopedin ibland...

När jag är i ett sånt skov, så vet jag aldrig i vilket skick jag är i. Jag kan gå allt ifrån 0-500 meter, det beror på. Det verkade dom heller inte förstå. Jag kan alltså ta mig till Punkt A, men har ingen aning om jag kommer till Punkt B. Så när jag vet med mig att jag har en dålig morgon i höften är det lönlöst att försöka, och då är det Lillgrabben som blir lidande.  Han kommer alltså inte till skolan.

Jag vet faktiskt inte hur jag ska lösa det här, jag har verkligen inte råd att köpa en bil. 

 

Nu känns det ännu mer skit då jag har fått lov att hoppa av skolan och börjat plugga på distans, därför att jag tar mig inte dit heller. Det innebär att jag kommer inte kunna ta min examen och det innebär att jag nu alltså har tagit 2 1/2 års studielån helt förgäves. Anledningen till att jag hoppade på utbildningen var för att kunna fortsätta jobba trots höften, men nu ser det ut som jag kan skippa det oxå. Dom vet att jag är fientligt inställd till sjukskrivning, men det känns som jag är tvingad till det oavsett om jag vill eller inte.

 

Undras om jag ska ringa ortopeden och påpeka det som står i journalen igen... tänk om dom tröttnar på mig och bara ger mig en tid?   

 
 
Nathalie

Nathalie

21 februari 2013 22:45

Ja men ring! Ring, ring och ring, ta reda på dina rättigheter säg vad det står i papperna, hänvisa till att det står att du ska ringa dem och nu gör du de! Fråga varför du ska behöva gå via vårdcentralen (om de säger att du ska göra de) om de nu står att du ska ringa dem i dina papper.
Jag har haft oerhörd tur som har en mamma som jobbar inom sjukvården och känner andra inom sjukvården. Hon har kunnat gå "bakvägen" när de strulat och ringa internt får jobbet till dem hon känner, bla en väninna hon har som jobbar på ortopeden i Värnamo och liksom "fråga" hur det går för dem, varför det tar sådan tid eller varför jag inte kommer fram.
Hon tog reda på hur jag skulle göra för att snabbast komma fram och få kontakt med läkaren. Vi snokade på så sätt fram en läkares internnummer och jag ringde på de "liksom oj, är detta ett internnummer, men nu när jag har dig på tråden så..." ja du fattar.
Det är en kamp, men ring!!

http://www.kraken.bloggplatsen.se

Satu Lehtinen

22 februari 2013 11:03

Ja nu har jag ringt, återstår att se om dom ens bemödar sig att ringa upp :-/ Längtar att kunna slippa ha ont, längtar att sitta och äta en massa mediciner, längtar efter att bli en normal människa just nu. Återkommer om dom bemödar sig att höra av sig

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Satu Lehtinen - 26 mars 2013 09:00

Man borde vara glad :-) Morgonen började med planering av hur jag ska ta mig till skolan och skulle höften hålla. Kan ju komma halvvägs och sen står jag där, försökte hänga på junior men det är inte lätt, tur är att han är så pass förståndig så ...

Av Satu Lehtinen - 25 mars 2013 12:26

Ringde upp dom idag och dom höll på med mitt ärende och jag skulle snart få besked    Tyckte det lät lite oroväckande, för dom har ju inte ens frågat vad som har uppstått i och med det här problemet (slutat skolan, fått avslag på en massa beslut...

Av Satu Lehtinen - 23 mars 2013 08:41

dessa infektioner som ständigt kommer börjar bli drygt, hinner inte mer än att bli frisk och sen är jag sjuk. Blä.   Lördag och ska försöka städa det som går, ska även hinna klart alla luntor med papper och måste ta orken att göra det, har hur my...

Av Satu Lehtinen - 20 mars 2013 18:53

Tack Nathalie och sen var det en till som hade kommenterat, tack igen      Jag kan inte förstå att sånt egentligen ska ta tid, det handlar om människor som kanske har haft problem i många år. Som jag ser mig själv så har jag ekonomiskt lidit av d...

Av Satu Lehtinen - 19 mars 2013 12:21

Min anmälan är nu under utredning.   Kommer någon handläggare höra av sig till mig om vilka följder den här skadan har gjort? Dels har jag inte kunnat fortsätta min utbildning, tackat nej till jobb, och har haft ett rent helvette i 2 år med min...

Presentation


41 årig dalkulla, 4 barn mellan åldrarna 6-22 år. Bloggen kommer handla om det mesta som barnen, handboll och livet, men även om min medfödda sjukdom höftledsluxation och giftstruma som jag även drabbats utav.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 20 21 22
23
24
25
26
27
28
<<<
Februari 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards