Och ingen skillnad på höften idag heller, förstå inte riktigt vad jag väntar på? att det ska bli bra eller hur tänkte jag?

Läser igenom journale igen, det står klart och tydligt att  patienten får höra av sig till mottagningen per telefon vid bekymmer. Varför undrar jag, jag lär i alla fall gå till vårdcentralen för att få min remiss för att komma dit igen!

Skönt i alla fall att barnen har lov till veckan, det innebär att jag slipper gruva mig för hur det kommer bli varje dag med höften och ta sig till bussen då sambon jobbar förmiddag. Det här var det största problemet att förklara för försäkringskassan och dom verkade inte riktigt förstår.

Höften kan vara ganska okej sommartid, beroende på vad jag gör och inte gör. Däremot hösten, vintern och våren är problematiskt, när snön kommer, det är halt och det är kallt ute. Höften blir tio gånger sämre när det är kallt.

Jag förklarade för dom att jag kommer mer in i mina skov dom årstiderna och det verkade dom haka upp sig på. För mig heter det skov, så jag blev tvungen att kolla upp vad det betydde. Och som jag menade så är jag alltså sämre då och ett skova kan sitta i allt ifrrån 24 timmar till betydligt längre som veckor.

FK kanske borde slå i Nationalencyklopedin ibland...

När jag är i ett sånt skov, så vet jag aldrig i vilket skick jag är i. Jag kan gå allt ifrån 0-500 meter, det beror på. Det verkade dom heller inte förstå. Jag kan alltså ta mig till Punkt A, men har ingen aning om jag kommer till Punkt B. Så när jag vet med mig att jag har en dålig morgon i höften är det lönlöst att försöka, och då är det Lillgrabben som blir lidande.  Han kommer alltså inte till skolan.

Jag vet faktiskt inte hur jag ska lösa det här, jag har verkligen inte råd att köpa en bil. 

Nu känns det ännu mer skit då jag har fått lov att hoppa av skolan och börjat plugga på distans, därför att jag tar mig inte dit heller. Det innebär att jag kommer inte kunna ta min examen och det innebär att jag nu alltså har tagit 2 1/2 års studielån helt förgäves. Anledningen till att jag hoppade på utbildningen var för att kunna fortsätta jobba trots höften, men nu ser det ut som jag kan skippa det oxå. Dom vet att jag är fientligt inställd till sjukskrivning, men det känns som jag är tvingad till det oavsett om jag vill eller inte.

Undras om jag ska ringa ortopeden och påpeka det som står i journalen igen... tänk om dom tröttnar på mig och bara ger mig en tid?