Man borde vara glad :-)

Morgonen började med planering av hur jag ska ta mig till skolan och skulle höften hålla. Kan ju komma halvvägs och sen står jag där, försökte hänga på junior men det är inte lätt, tur är att han är så pass förståndig så när jag säger att jag måste vila då stannar han och då vet han att jag har ont. Han säger själv att han tycker vi ska ha en till bil, för du har ju så ont mamma. Lillplutten   

Fick börja morgonen med att ta morfin, så just nu är jag rätt speedad och mår illa. En nackdel med morfinen, men vad har jag för alternativ? Inga, ja förutom att inte komma nånstans. Dom här magiska mintgröna piller kan rädda mig när jag är som värst, men det kostar. Mitt humör dalar och det går ut över familjen, när eftermiddagen kommer ligger jag som en klubbad säl - helt slut, illamående och orkeslös. Jag kan gärna byta den här vardagen mot någon annans, helt frivilligt. Jag är så trött på att ha ont just nu...

Nu när jag ändå är speedad ska jag ta fram mina böcker och skriva klart skoluppgiften om  ätstörningar, vet inte ens hur jag tänker, för just nu känns det som hösten är osäker. Visst jag kan söka kurser på distans och läsa hemifrån. Men fortfarande får jag inte min examen...

Nu fick jag samtal ifrån patientförsäkringen om ett förtydligande. Först så utreder dom om skadan är ersättningsbar, och det beskedet kommer jag snart att få. Verkar ju inte vara så omständigt. Visar sig att skadan är ersättningsbar, det är då det stora uppstår, det är då jag ska dra fram alla konsekvenser sedan 2011 och känner att den listan kommer kunna göras lång...

Så då antar jag att skulle skadan vara ersättningsbar, så kommer det dröjar innan en ersättning betalas ut    

Men skönt att veta, så nu gäller det att tänka till på konsekvenserna ifall att...